Fakturera rätt som ny egenföretagare: moms, rotavdrag och periodisering

Foto: Mikhail Nilov via Pexels

Den första fakturan är ofta det ögonblick då ett nystartat företag möter regelverket på riktigt. Ska moms läggas på eller inte? Hur mycket av rotavdraget får dras av, och på vilken del av beloppet? Och spelar det någon roll om kunden betalar i december eller i januari? Tre frågor, tre vanliga fel. Här är vad Skatteverket och Bolagsverket faktiskt kräver.

✅ Uppgifterna kontrollerades den 7 augusti 2026 mot Skatteverket och Bolagsverket · Av Redaktionen på Bildabolaget.se.

Först: ska du lägga på moms alls?

Det är lätt att utgå från att moms alltid ska på. Så är det inte. Enligt Skatteverket är ett företag undantaget från momsplikt om tre förutsättningar är uppfyllda samtidigt: årsomsättningen är högst 120 000 kronor under det aktuella kalenderåret, den har inte överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren, och företaget har sitt säte i Sverige. Uppfyller du dem gäller undantaget automatiskt. Du behöver alltså inte ansöka om något, och inte heller registrera företaget för moms när du drar igång.

En detalj är lätt att missa: gränsen mäts på beskattningsunderlaget, alltså priset utan moms. Skatteverket skriver ut vad det betyder i kronor. Med 25 procents moms kan företaget sälja för 150 000 kronor inklusive moms och ändå hålla sig under gränsen, eftersom 120 000 gånger 1,25 blir just 150 000. Vid 12 procent går motsvarande gräns vid 134 400 kronor och vid 6 procent vid 127 200 kronor. Behöver du vända på ett enskilt belopp går det snabbt att räkna ut momsen på fakturan i stället för att göra det i huvudet.

Undantaget betyder inte att du slipper fakturera. Faktureringsskyldigheten gäller ändå, och du måste skriva på fakturan att försäljningen är undantagen från momsplikt. Priset du betalar för enkelheten är att du som huvudregel inte får dra av ingående moms på företagets inköp.

Och när gränsen passeras händer det omedelbart. Momsen ska tas ut från och med den försäljning som gjorde att företaget överskred årsomsättningsgränsen, inte från nästa faktura och inte från nästa kalenderår. Samtidigt ska företaget anmälas för momsregistrering. Har du redan hunnit debitera moms av misstag medan undantaget gällde är du skyldig att redovisa och betala in beloppet, men skickar du en ändringsfaktura direkt efter den felaktiga behöver du varken betala in pengarna eller lämna någon särskild skattedeklaration.

Ligger du över gränsen är 25 procent huvudregeln. För vissa varor och tjänster gäller 12 eller 6 procent, och en del är helt undantagna från moms. Vilken sats som hör till vad framgår av Skatteverkets sammanställning av momssatser.

Det här måste stå på fakturan

Momslagens faktureringsregler räknar upp vad en fullständig faktura ska innehålla. Kraven är desamma vare sig du fakturerar på papper eller elektroniskt, och det spelar ingen roll vad du kallar handlingen. Det är innehållet som avgör om den är en faktura.

  • Datum för utfärdandet och ett unikt löpnummer baserat på en eller flera serier.
  • Säljarens momsregistreringsnummer, och köparens om köparen är betalningsskyldig genom omvänd betalningsskyldighet.
  • Säljarens och köparens namn och adress.
  • Varornas mängd och art eller tjänsternas omfattning och art.
  • Beskattningsunderlaget för varje momssats, enhetspriset utan moms samt rabatter som inte redan är inräknade.
  • Tillämpad momssats och det momsbelopp som ska betalas.
  • Datum då försäljningen utfördes, om det datumet går att fastställa och skiljer sig från fakturadatumet.

Skatteverket är noga med hur arbetet beskrivs. En generell beskrivning av en vara eller tjänst kan göra att fakturan inte anses fullständig, och en ofullständig faktura kan i sin tur påverka köparens rätt att dra av den ingående momsen. Raden ”diverse arbeten” duger alltså inte.

Mot företag och föreningar är du skyldig att fakturera oavsett hur litet beloppet är. Mot privatpersoner behöver du oftast inte fakturera alls, men det finns undantag, och det första träffar just de branscher där rotavdraget är vanligast. Vid försäljning av bygg- och anläggningstjänster ska du utfärda faktura även till en privatperson, och kravet omfattar också de varor du tillhandahåller i samband med tjänsten. För samma tjänster finns dessutom en bortre gräns i tiden: fakturan ska utfärdas senast vid utgången av andra månaden efter den månad då du tillhandahöll tjänsten.

Driver du aktiebolag tillkommer krav från annat håll. Enligt Bolagsverket ska bolagets fakturor, liksom webbplats, brev, e-post och orderblanketter, innehålla företagsnamnet, den ort där styrelsen har sitt säte och organisationsnumret. Med ort menas den kommun som står i bolagsordningen. Har bolaget adress i Västra Frölunda men registrerat säte i Göteborgs kommun måste det stå ”Säte: Göteborg” på fakturan, trots att Västra Frölunda ligger i kommunen. Detta är ingen ordningsregel utan sanktionerat: Bolagsverket kan vid vite förelägga en styrelseledamot eller en verkställande direktör att fullgöra skyldigheten. Vilka lagar som i övrigt styr företagandet har vi samlat i vår genomgång av lagarna du behöver känna till, och skillnaderna mellan bolagsformerna i jämförelsen mellan enskild firma och aktiebolag.

Rotavdraget dras på arbetskostnaden, ingenting annat

Det är du som utförare som gör avdraget på fakturan och sedan begär pengarna av Skatteverket. Kunden får alltså sin skattereduktion direkt, utan att behöva ligga ute med hela beloppet. Regeln som styr allt annat är enkel att formulera och lätt att slarva med: endast arbetskostnaden ger rätt till rotavdrag, och du får dra av högst 30 procent av den, inklusive moms. Material och resekostnader ger ingen rätt till avdrag. Detsamma gäller utrustning och administration. För rutarbeten är principen densamma men procentsatsen en annan, högst 50 procent av arbetskostnaden.

Fyra villkor sitter runt själva avdraget. Företaget måste vara godkänt för F-skatt, och godkännandet måste finnas när avtalet med kunden ingås eller när kunden betalar fakturan. Blir företaget godkänt först efter att arbetet avtalats och kunden betalat arbetskostnaden går utbetalningen förlorad. Vad godkännandet innebär och hur du ansöker beskriver vi i guiden om F-skatt för aktiebolag och enskild firma. Kunden måste betala elektroniskt, ett krav sedan den 1 januari 2020, vilket utesluter kontanter, check och presentkort. Du måste dokumentera det faktiska antalet arbetade timmar, även när du gett fast pris. Och du måste ta betalt för dina resor. Tar du inte betalt för resorna anser Skatteverket att de ingår i arbetskostnaden, och myndigheten kan då betala ut mindre än du begärt.

Kundens utrymme är gemensamt för de båda avdragen. Rot och rut ger sammanlagt högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får vara rotavdrag. Räknat baklänges på rotprocenten betyder takets 50 000 kronor att arbetskostnaden inklusive moms kan uppgå till knappt 167 000 kronor innan kunden slår i rottaket. Är arbetet större än så bör du ta upp det innan du sätter igång, för kunden måste själv ta reda på hur mycket som finns kvar att använda. Har kunden redan gjort av med sitt utrymme kan du i stället ansöka för någon annan i hushållet som också äger bostaden.

Ett räkneexempel som går ihop

Anta att du byter ett badrumsgolv. Arbetet kostar 20 000 kronor, materialet 6 000 kronor och resorna 800 kronor, allt räknat utan moms. Momsen är 25 procent.

Arbetskostnad20 000 kr
Material6 000 kr
Resor800 kr
Moms, 25 procent6 700 kr
Summa33 500 kr
Rotavdrag, 30 procent av 25 000 kr7 500 kr
Kunden betalar26 000 kr
Eget räkneexempel, byggt på Skatteverkets regler för rotavdrag och moms.

Poängen ligger i raden med rotavdraget. Underlaget är arbetskostnaden inklusive moms, alltså 20 000 plus 5 000 kronor i moms, inte de 33 500 kronorna på fakturan och inte heller de 20 000 kronorna utan moms. Räknar du på hela fakturabeloppet drar du av 10 050 kronor i stället för 7 500, och skillnaden på 2 550 kronor får du aldrig av Skatteverket. Den blir din förlust, eftersom kunden redan betalat mindre.

Sedan gäller det att komma ihåg att begära pengarna. Ansökan om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter att kunden betalade för arbetet, och arbetet ska vara både utfört och betalat innan du ansöker. Fakturerar du i delar ska rotavdraget dras av på varje enskild faktura. Du får alltså inte spara hela avdraget till slutfakturan.

Betalningen styr, ända fram till bokslutet

Periodisering låter tekniskt men handlar om en enda fråga: vilken period en affärshändelse hör till. Två bokföringsmetoder ger två olika svar, och valet påverkar direkt när momsen ska deklareras. Skatteverket drar gränsen vid tre miljoner kronor i årsomsättning.

Med faktureringsmetoden, som gäller den som är bokföringsskyldig och omsätter mer än tre miljoner kronor, bokförs affärshändelserna löpande. Utgående moms redovisas i samband med att du ställer ut fakturan, vanligtvis på fakturadagen, och ingående moms när du tar emot leverantörens faktura, vanligtvis på ankomstdagen. Betalningen är en egen affärshändelse som bokförs för sig. Varje leverantörsfaktura passerar alltså bokföringen två gånger.

Med bokslutsmetoden, som den med högst tre miljoner kronor i årsomsättning får välja och som också kallas kontantmetoden, bokförs händelsen när pengarna rör sig. Momsen hamnar i den period då du får betalt eller betalar. Det är enklare, men enkelheten tar slut vid bokslutet.

Vid räkenskapsårets slut upphör nämligen genvägen. Då måste du bokföra alla kvarvarande obetalda fordringar och skulder, och i deklarationen för beskattningsårets sista redovisningsperiod ska du redovisa moms även på de obetalda fakturorna. Betalningen styr alltså momsredovisningen hela året utom vid bokslutet. Skatteverket lägger till varningen som fångar de flesta: se till att inte redovisa samma obetalda fakturor en gång till i nästa period, när de faktiskt betalas.

Det finns ett ställe där rotavdraget och bokföringsmetoden möts, och det överraskar många. Skatteverket beskriver det så här: företag med faktureringsmetoden redovisar hela momsen när fakturan skickas och bokförs, medan företag med bokslutsmetoden redovisar momsen i två steg, eftersom en del av momsen ligger inbakad i rotavdraget. I badrumsexemplet ovan innebär det att du redovisar 5 200 kronor i moms när kunden betalat sina 26 000 kronor, och resterande 1 500 kronor först när Skatteverket betalat ut rotavdraget på 7 500 kronor. Tillsammans blir det 6 700 kronor, alltså exakt fakturans moms. Momsen har inte förändrats, bara delats upp i tiden.

En sak till om årsskiften. Det är datumet då kunden betalar som avgör vilket beskattningsår rotavdraget hamnar på, inte fakturadatumet. En faktura som skickas i december men betalas i januari hör alltså till det nya året, både för kundens avdragsutrymme och för din ansökan om utbetalning.

Vanliga frågor

Måste jag registrera företaget för moms direkt när jag startar?

Nej, inte om företaget har sitt säte i Sverige och årsomsättningen är högst 120 000 kronor både i år och under de två närmast föregående kalenderåren. Då är företaget automatiskt undantaget från momsplikt enligt Skatteverket. Undantaget upphör i samma stund som du säljer för mer än 120 000 kronor under ett kalenderår, och du ska då både ta ut moms från och med den försäljningen och anmäla företaget för momsregistrering. Det finns också situationer som kräver registrering ändå, till exempel om du köper byggtjänster med omvänd betalningsskyldighet.

Kan jag lägga in materialet i arbetskostnaden om kunden vill ha större rotavdrag?

Nej. Endast arbetskostnaden ger rätt till rotavdrag, och du ska redovisa materialkostnaden separat när du ansöker om utbetalning, oavsett om materialet fakturerats tillsammans med arbetet eller för sig. Det är du som utförare som vid en kontroll ska kunna visa att materialkostnaden inte ligger inbakad i arbetskostnaden. Du får inte heller ta ut ett lägre pris för materialet än vad du själv betalat i inköpspris.

Vad händer om kunden betalar rotfakturan efter årsskiftet?

Rotavdraget hamnar då på det nya beskattningsåret, eftersom det är betalningsdatumet och inte fakturadatumet som styr. Det påverkar vilket års avdragsutrymme kunden använder, och din ansökan om utbetalning ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter betalningen. Har ni avtalat om förskott och kunden betalar före årsskiftet måste du ha utfört arbetet senast den 31 januari året därpå för att ha rätt till utbetalning.

Innan du skickar den första fakturan

De tre frågorna hänger ihop tätare än de ser ut att göra. Momsstatusen avgör vad som får stå på fakturan, rotavdraget räknas på ett underlag som innehåller moms, och bokföringsmetoden avgör när den momsen ska deklareras. Går en av dem fel märks det ofta först månader senare, i en avslagen begäran om utbetalning eller i en momsdeklaration som inte stämmer.

Det billigaste sättet att skydda sig är dokumentation. Håll isär arbete, material och övriga kostnader från första fakturan, notera arbetade timmar även vid fast pris, och spara underlagen. Bokföringsmaterialet ska arkiveras i minst sju år, men sedan den 1 juli 2024 räcker det med den digitala kopian: har du skannat in ett papperskvitto och sett till att informationen inte kan ändras eller försvinna får du kasta pappret.