Att starta företag i Sverige innebär att du möter ett regelverk med ett 70-tal lagar och förordningar — från bolagsbildning och bokföring till moms, tillstånd och konkurrens. Här får du en överblick över vad som gäller, grupperat efter var i företagarresan du befinner dig. Varje lag är länkad till fulltext och klarspråkssammanfattning på lagar.se.
Uppdaterad 12 april 2026. Sidan är en sammanställning och ersätter inte juridisk rådgivning.
1. Att välja bolagsform
Valet av bolagsform styr allt från personligt betalningsansvar till skatt och bokföringskrav. Fyra bolagsformer täcker de flesta fall:
- Aktiebolagslagen (2005:551) — reglerar hur aktiebolag bildas och styrs. Aktieägarna saknar personligt ansvar för bolagets skulder, men minsta aktiekapital är 25 000 kronor. Styrelsen ansvarar för förvaltningen och bolagsordningen sätter ramarna.
- Lag om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102) — gäller när två eller flera driver näringsverksamhet tillsammans utan att bilda aktiebolag. Bolagsmännen har solidariskt och personligt ansvar för bolagets förpliktelser.
- Lag om ekonomiska föreningar (2018:672) — används för kooperativ där minst tre medlemmar driver verksamhet för medlemmarnas ekonomiska nytta. Kompletteras av förordningen om ekonomiska föreningar (2018:759).
- Stiftelselagen (1994:1220) — reglerar hur en stiftelse bildas och förvaltas. Tillgångarna är bundna till stiftelsens ändamål och kan inte återkallas av stiftaren.
Enskild firma (enskild näringsidkare) är den femte vanliga formen, men regleras främst av skattelagar och bokföringslagen snarare än en egen ramlag. Driver du bank eller försäkring finns särskild lagstiftning — se avsnittet om branschspecifika tillstånd nedan.
2. Att registrera verksamheten
- Lag om företagsnamn (2018:1653) — skyddar företagsnamn och varumärken. Ett registrerat företagsnamn ger ensamrätt inom det område registreringen avser — vanligen hela landet för aktiebolag och det län där verksamheten bedrivs för enskilda firmor.
- Förordning om registrering av verkliga huvudmän (2017:667) — kräver att de flesta juridiska personer anmäler vem som är verklig huvudman till Bolagsverket inom fyra veckor från att bolaget registrerats. Syftet är att motverka penningtvätt och skatteflykt.
Praktiskt gör du registreringen hos Bolagsverket och Skatteverket — ofta samtidigt via verksamt.se. Vill du komma igång snabbt kan ett lagerbolag vara ett alternativ: bolaget är färdigregistrerat och kan tas i drift inom timmar.
3. Bokföring och årsredovisning
Alla som driver näringsverksamhet är bokföringsskyldiga. Kraven på hur redovisningen ska upprättas och offentliggöras skiljer sig mellan bolagsformer och storlek.
- Bokföringslagen (1999:1078) — reglerar vem som är bokföringsskyldig, hur affärshändelser ska registreras och hur verifikationer ska sparas. Räkenskapsinformationen måste bevaras i minst sju år.
- Årsredovisningslagen (1995:1554) — styr hur aktiebolag och vissa andra företag upprättar årsredovisning med balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Handlingarna ska lämnas till Bolagsverket inom bestämda tidsramar — annars tas förseningsavgifter ut.
Driver du kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag gäller särskilda årsredovisningslagar: 1995:1559 respektive 1995:1560.
4. Skatt, moms och arbetsgivaravgifter
- Skatteförfarandelagen (2011:1244) — samlar reglerna om registrering av näringsverksamhet, deklarationer och betalning av skatt. Kompletteras av skatteförfarandeförordningen (2011:1261) med detaljbestämmelser om preliminär skatt och kontrolluppgifter.
- Mervärdesskattelagen (2023:200) — styr när moms ska tas ut vid försäljning av varor och tjänster. Definierar vem som är beskattningsbar person och vilka transaktioner som är skattepliktiga.
- Socialavgiftslagen (2000:980) — reglerar arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Full arbetsgivaravgift är 31,42 procent på bruttolönen (reducerad avgift gäller för unga och äldre anställda).
- Lag om tilläggsskatt (2023:875) — global minimibeskattning på 15 procent för koncerner med årsintäkter över 750 miljoner euro.
Säljer du punktskattepliktiga varor tillkommer särskilda lagar — bland annat lag om alkoholskatt (2022:156) och lag om tobaksskatt (2022:155).
5. Finansiering och ekonomisk kris
- Lag om företagshypotek (2008:990) — möjliggör att en näringsidkare pantsätter sin lösa egendom som säkerhet för kredit. Företagshypoteket registreras hos Bolagsverket.
- Lag om företagsrekonstruktion (2022:964) — ger ett företag i ekonomiska svårigheter möjlighet att rekonstruera verksamheten under domstolens skydd istället för att gå i konkurs.
- Konkurslagen (1987:672) — reglerar hur tillgångarna fördelas mellan borgenärerna när ett företag är på obestånd. En konkursansökan prövas av tingsrätten och gäldenären förlorar rådigheten över egendomen.
6. Konkurrens och offentlig upphandling
- Konkurrenslagen (2008:579) — förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten och missbruk av dominerande ställning. Konkurrensverket utövar tillsyn och kan besluta om konkurrensskadeavgift.
- Konkurrensskadelagen (2016:964) — ger rätt till skadestånd för företag och konsumenter som drabbats av konkurrensöverträdelser.
- Lag om offentlig upphandling (2016:1145) — styr hur myndigheter anskaffar varor, tjänster och byggentreprenader. Leverantörer ska behandlas likvärdigt och upphandlingarna ska genomföras öppet.
- Lag om upphandling inom försörjningssektorerna (2016:1146) — motsvarande regler för inköp inom vatten, energi, transporter och posttjänster.
- Lag om upphandling av koncessioner (2016:1147) — reglerar tilldelning av bygg- och tjänstekoncessioner, till exempel drift av parkeringshus eller hamnar.
7. Regelefterlevnad och tillsyn
- Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2017:630) — kräver att företag i utpekade branscher har rutiner för kundkännedom, riskbedömning och rapportering till Finanspolisen.
- Cybersäkerhetslagen (2025:1506) — ställer krav på riskhantering och incidentrapportering för företag i samhällsviktiga sektorer. Bygger på EU:s NIS2-direktiv.
8. Branschspecifika tillstånd
Driver du verksamhet i vissa branscher krävs särskilt tillstånd och du möter en egen regelkropp. Det gäller framför allt finanssektorn, energimarknaden och gruvdrift.
Bank, kredit och värdepapper
- Lag om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) och förordningen (2004:329)
- Lag om värdepappersmarknaden (2007:528) och förordningen (2007:572)
- Lag om värdepappersfonder (2004:46)
- Lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder (2013:561)
- Sparbankslagen (1987:619)
- Lag om elektroniska pengar (2011:755)
- Lag om verksamhet med bostadskrediter (2016:1024)
- Lag om handel med finansiella instrument (1991:980)
- Lag om kapitalbuffertar (2014:966)
- Lag om resolution (2015:1016) och lag om förebyggande statligt stöd (2015:1017)
- Lag om värdepapperscentraler och kontoföring (1998:1479)
- Lag om utgivning av säkerställda obligationer (2003:1223)
- Lag om clearing och avveckling av betalningar (2024:114)
- Lag om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal (2023:714)
- Lag om särskild tillsyn över finansiella konglomerat (2006:531)
- Lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (2006:451)
- Lag om straff för marknadsmissbruk (2016:1307)
Försäkring och tjänstepension
- Försäkringsrörelselagen (2010:2043)
- Lag om tjänstepensionsföretag (2019:742) och förordningen (2019:809)
Energi och råvaror
- Minerallagen (1991:45)
- Lag om beredskapslagring av olja (2012:806)
- Lag om certifiering av transmissionsnätsföretag för el (2011:710)
- Lag om certifiering av vissa naturgasföretag (2011:711)
EU-kompletterande lagar på finansmarknaden
En rad lagar kompletterar direkt tillämpliga EU-förordningar. De flesta berör endast aktörer på finansmarknaden, men är värda att känna till om du driver värdepappersverksamhet:
- EU:s prospektförordning (2019:414)
- EU:s marknadsmissbruksförordning (2016:1306)
- EU:s förordning om referensvärden (2018:2024)
- OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (2013:287)
- Värdepappersfinansiering och återanvändning (2019:277)
- Värdepapperisering (2019:1215)
- Återhämtning och resolution av centrala motparter (2022:739)
- Europeiska gröna obligationer (2024:1085)
- Digital operativ motståndskraft för finanssektorn — DORA (2024:1278)
- FATCA-avtalet (2015:62) och automatiskt utbyte av kontouppgifter (2015:911)
- Plattformsoperatörers rapportering på skatteområdet (2022:1681)
- Uppgifter om kryptotillgångar (2025:1377)
Så använder du den här sidan
För de flesta nystartade företag räcker det att sätta sig in i kärnan: aktiebolagslagen (eller motsvarande bolagsformslag), bokföringslagen, årsredovisningslagen, skatteförfarandelagen och mervärdesskattelagen. Resten — från penningtvättslagen till branschtillstånd — aktualiseras om och när din verksamhet närmar sig respektive område.
Osäker på något? Sök i fulltext på lagar.se eller konsultera en affärsjurist innan du fattar beslut som berör flera av lagarna ovan.