K1 K2 K3 K4: onoterade aktiebolag väljer mellan K2 och K3

Foto: Pavel Danilyuk via Pexels

Ett mindre aktiebolag får i regel välja det förenklade regelverket K2 för sin årsredovisning. Men för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 är flera slags bolag utestängda från K2 oavsett storlek, och de måste i stället följa K3. Två av de nya spärrarna gäller bara bolag som är för stora för att slippa revisor. De träffar bolag där minst 75 procent av nettoomsättningen normalt kommer från byggnader och bolag med en väsentlig uppskjuten skatteskuld.

Skillnaden mellan regelverken är att K2 är ett förenklat regelverk för mindre företag, medan K3 är huvudregelverket och det enda av de två som har regler om koncernredovisning. I K3 ska bolaget bland annat redovisa uppskjuten skatt för alla temporära skillnader och dela upp byggnader i komponenter som skrivs av var för sig.

Ett onoterat aktiebolag väljer mellan K2 och K3

K-regelverken är Bokföringsnämndens samlade regler för hur ett årsbokslut eller en årsredovisning ska se ut och hur tillgångar, skulder, intäkter och kostnader ska värderas. Ett K-regelverk tillämpas i sin helhet, så ett bolag kan inte plocka enskilda regler ur ett annat.

K1 gäller förenklat årsbokslut. Det kan väljas av enskilda näringsidkare, ideella föreningar och registrerade trossamfund vars nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor. Ett aktiebolag ska alltid upprätta en årsredovisning och får därför aldrig göra ett förenklat årsbokslut. Hur en enskild firma och ett aktiebolag skiljer sig åt förklaras i guiden om enskild firma eller aktiebolag.
K2, Årsredovisning i mindre företag, får användas av alla företagsformer utom enskilda näringsidkare, så länge inget av undantagen nedan träffar bolaget.
K3, Årsredovisning och koncernredovisning, är huvudregelverket för företag som inte är noterade. Ett mindre bolag som inte får eller inte vill använda K2 följer K3, liksom ett större onoterat aktiebolag.
K4 är inget regelverk från Bokföringsnämnden. Beteckningen används i vardagligt tal om de internationella redovisningsstandarderna IFRS, som ett moderföretag med börsnoterade värdepapper tillämpar i sin koncernredovisning enligt EU:s IAS-förordning. Kravet står i artikel 4 i IAS-förordningen, och andra moderföretag får välja samma standarder för koncernredovisningen enligt 7 kap. 33 § årsredovisningslagen.

Ett större onoterat aktiebolag ska följa K3

Ett aktiebolag är ett större företag om dess värdepapper handlas på en reglerad marknad, eller om det under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har passerat mer än en av tre gränser i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen:

fler än 50 anställda i medeltal
en balansomslutning på mer än 40 miljoner kronor
en nettoomsättning på mer än 80 miljoner kronor

Alla andra företag är mindre företag, och gränserna gäller oförändrade för 2026. Ett större aktiebolag ska dessutom upprätta en kassaflödesanalys, vilket ett mindre aktiebolag inte behöver.

Ett större onoterat aktiebolag ska följa K3. Undantaget är ett moderföretag som frivilligt upprättar koncernredovisningen enligt IFRS.

Från 2026 är fler bolag utestängda från K2, oavsett storlek

Ett mindre aktiebolag har sedan tidigare inte fått använda K2 om det är publikt, om det är moderföretag i en större koncern eller om det upprättar koncernredovisning. Den sista spärren gäller även när koncernredovisningen upprättas frivilligt, eftersom K2 inte är ett regelverk för koncernredovisning.

Från och med räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 måste också följande bolag följa K3, hur små de än är:

bolag som har eller under året har haft en eller flera filialer i utlandet
bolag som har eller under året har haft kryptotillgångar i direkt ägo, till exempel för placering eller handel. Ett bolag som bara någon enstaka gång har tagit emot eller betalat med kryptotillgångar omfattas inte, och inte heller ett indirekt innehav som kryptocertifikat.
bolag som under året har köpt varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar, till exempel ett incitamentsprogram för de anställda
bolag som har eller under året har haft egna skuldebrev som kan regleras med aktier eller andra egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument
bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar

Ett bostadsaktiebolag omfattas inte av den obligatoriska övergången, utan följer samma regler som andra aktiebolag. Vad bytet betyder för en förening förklaras i guiden om K3 för bostadsrättsföreningar.

Ett nystartat bolag som inleder sin verksamhet efter den 30 juni 2025 och har ett förlängt första räkenskapsår som slutar den 31 december 2026 eller senare ska följa de nya reglerna redan det första året.

Bolag med hyresfastigheter under revisionsgränsen får behålla K2

Ett mindre bolag får inte använda K2 om minst 75 procent av nettoomsättningen normalt kommer från byggnader, till exempel genom uthyrning av bostäder eller lokaler eller rumsuthyrning i hotell. Detsamma gäller ett bolag som normalt har en väsentlig uppskjuten skatteskuld.

Undantaget kallas lättnadsregeln. Den omfattar bolag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har passerat högst en av följande gränser: fler än tre anställda i medeltal, en balansomslutning på mer än 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på mer än 3 miljoner kronor. Villkoren motsvarar dem som gäller för revisionsplikten i 9 kap. 1 § aktiebolagslagen. Ett aktiebolag som enligt de tre gränsvärdena får välja bort revisorn omfattas också av lättnadsregeln. Lättnadsregeln räknas på bolagets egna siffror även i ett moderbolag, medan revisionsplikten för ett moderbolag också prövas på koncernens siffror. Hur gränsvärdena räknas förklaras i guiden om revisor i aktiebolag.

Ett bolag som redan använder K2 får fortsätta med det om hyresintäkterna når 75 procent av nettoomsättningen bara under något eller några enstaka år. Detsamma gäller om skatteskulden blir väsentlig bara under något eller några enstaka år. Ordet normalt i reglerna betyder mer än något eller några enstaka år.

Båda exemplen nedan gäller ett aktiebolag utan anställda och med kalenderår som räkenskapsår, och siffrorna avser vart och ett av de två senaste åren.

Bolag A äger ett hyreshus. Nettoomsättningen är 4,8 miljoner kronor, varav 4,2 miljoner kronor är hyror, och balansomslutningen är 22 miljoner kronor. Hyrorna utgör 87,5 procent av nettoomsättningen. Bolaget passerar två gränser, balansomslutningen och nettoomsättningen, och omfattas därför inte av lättnadsregeln. Det ska upprätta årsredovisningen för 2026 enligt K3.
Bolag B äger ett mindre hus med två lokaler. Nettoomsättningen är 0,9 miljoner kronor, varav 0,85 miljoner kronor är hyror, och balansomslutningen är 6 miljoner kronor. Hyrorna utgör 94 procent av nettoomsättningen, men bolaget passerar bara en gräns, balansomslutningen. Lättnadsregeln gäller, och bolaget får fortsätta med K2 så länge inget annat undantag träffar det.

För ett bolag som omfattas av lättnadsregeln avgör andelen hyresintäkter ingenting.

K3 kräver komponentavskrivning och uppskjuten skatt

Två av skillnaderna mellan regelverken märks tydligast hos ett bolag som äger fastigheter.

I K3 ska en byggnad delas upp i betydande komponenter med väsentligt olika förbrukning, som stomme, stammar, fasad och tak, och varje komponent skrivs av för sig över sin egen nyttjandeperiod. Bolaget bedömer själv vilka komponenter byggnaden består av och hur länge de håller. En underhållsplan kan vara ett stöd, men den krävs inte. Anläggningsregistret behöver uppdateras med komponenterna.

K3 kräver också att bolaget redovisar uppskjuten skatt för alla temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds redovisade och skattemässiga värde. I Bokföringsnämndens exempel har en fastighet ett redovisat värde på 10 500 000 kronor och ett skattemässigt värde på 9 500 000 kronor. Med en skattesats på 20,6 procent blir den uppskjutna skatteskulden 206 000 kronor.

Bytet från K2 till K3 görs med en ingångsbalansräkning

Ett bolag som går över till K3 följer kapitel 35 i K3, som handlar om första gången regelverket tillämpas. Bolaget ska upprätta en ingångsbalansräkning, alltså en balansräkning per tidpunkten för övergången, där redovisningen anpassas till K3.

Enligt huvudregeln är övergångstidpunkten den första dagen på det föregående räkenskapsåret, eftersom jämförelsetalen ska räknas om. Ett bolag med kalenderår som byter till K3 för 2026 har då övergången den 1 januari 2025. Ett mindre bolag får avstå från att räkna om jämförelsetalen, och då flyttas övergången till den 1 januari 2026. Ingångsbalansräkningen behöver inte vara klar den dagen, utan arbetet kan fortsätta under året.

Fastigheten tas upp till sitt redovisade värde vid övergången. Anskaffningsvärdet och redan gjorda avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar justeras inte, utan fördelas på komponenterna.

Fyra frågor avgör om bolaget måste byta till K3

Har bolaget passerat mer än en av gränserna 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning två år i rad? Då är det ett större företag, och ett större onoterat aktiebolag ska följa K3 om det inte är ett moderföretag som valt IFRS för koncernredovisningen.
Är bolaget publikt, moderföretag i en större koncern eller upprättar det koncernredovisning? Då har det varit utestängt från K2 även före 2026.
Har bolaget, eller har det under året haft, en utlandsfilial, egna kryptotillgångar, aktierelaterade ersättningar för varor eller tjänster, till exempel ett incitamentsprogram, eller egna skuldebrev som kan regleras med aktier? Då ska det följa K3 från och med räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.
Kommer normalt minst 75 procent av nettoomsättningen från byggnader, eller finns en väsentlig uppskjuten skatteskuld? Då får bolaget fortsätta med K2 bara om det omfattas av lättnadsregeln, som har samma gränser som revisionsplikten.

Svarar bolaget nej på alla fyra får det fortsätta med K2. K2 är fortfarande frivilligt, och ett bolag som vill kan alltid följa K3. Vilka andra lagar ett nystartat bolag behöver känna till förklaras i guiden om lagar för företagare.

Senast faktagranskad: 3 oktober 2026